Rena naturmaterial är skönast till bärsjalar. Bomull är vanligast och fungerar bra. Lin är svalare, ganska styvt i början, lättare att hålla rent än bomull och blir bara skönare med tiden. Hampa liknar i allt väsentligt lin. Ylle är mjukt och skönt om än inte det mest slitstarka tyget (fungerar utmärkt dock!), varmt på vintern och förvånansvärt svalt på sommaren. Siden är tunnt men varmare än man kan tro i svalt väder, och riktigt svalt och skönt i värme. Viskos är inte en naturfiber (även om det tillverkas av träfibermassa), men har egenskaper som liknar bomullens, fast det torkar fortare och är tunnare och svalare.
Det gör inget om det är en del syntet i tyget. Själv har jag använt ett vävt tyg i 50% polyester/50% bomull med bra resultat. Det blir inte riktigt lika mjukt som ren bomull och lite svettigare i värmen. I gengäld torkar sjalen fortare om den blir blöt, och just min sjal är lite sträv i ytan så det räcker att knyta den med en enkelknut, den glider inte upp. I mexikanska rebozos används nästan alltid bomull/viskos eller bomull/polyester.
Till elastiska långsjalar använder man oftast bomullstrikå av olika sorter, ev med en liten inblandning av elastisk fiber som lycra, spandex, elastan. Jag vet att vissa sytt långsjalar i microfleece med gott (och varmt!) resultat. Ringsjalar och bärpåsar finns att köpa i fleece. De är då oftast i en betydligt bättre fleecekvalitet än man kan hitta i tyghandeln här i Sverige, men det fungerar med vanlig polarfleece också.
Vattensjalar är ofta i syntetmaterial. Man kan t ex sy vattensjalar i ett speciellt UV-blockerande tyg som heter SolarVeil. Viskos är bra till vattensjalar, eftersom det torkar fort.
Undvik (eller fodra!) tyger som inte tål slitage eller som rispas upp lätt.
Använd syntettråd till syntettyger och bomullstråd (eller annan naturfiber) till naturmaterial. Det är bra att välja en tråd i en något mörkare nyans än tyget om man vill ha samma färg på tråd och tyg.
Till vävda bärsjalar är det viktigaste att tyget har ganska mycket giv, alltså att det går att sträcka en hel del på diagonalen. Det behöver inte vara töjbart på längden eller bredden (men vanliga tuskafttyger går oftast att sträcka en liten aning mer på bredden än på längden).
Känn på ett vävt tyg på följande sätt: Håll en fyrkant av tyget som är 20x20 cm i två motsående hörn (tyget ska inte vara utklippt alltså, utan sitta fast i tygvåden). Dra i hörnen och känn hur tyget töjer sig på diagonalen. Helst ska du kunna sträcka diagonalen ca 6-7 cm (från ca 28 cm till ca 34-35 cm), gärna ännu mer.
De grundläggande vävmetoderna (bindningarna) är tuskaft, kypert och satin. Alla andra vävsätt är varianter och kombinationer av dessa tre.
Tuskaft används i lakansväv t ex, ”en över, en under”. Det är den vävmetod som används i t ex BäraBarn-sjalen och ofta i rebozos i Sydamerika. Tuskaft är det minst stretchiga tyget, men en glest vävd tuskaft eller en inte så hårt slagen tuskaft kan vara riktigt stretchig på diagnalen. En sorts tuskaft med två trådar som följs åt i varp och väft(inslag) kallas Panama, och har bättre giv än tuskaft. Amazonas Brazil är gjord i Panamaväv. Ett tuskaftvävt tyg med fin varp och grövre inslag kallas Rips.
Kypert kallas ibland diagonalvävt. Kypert har ofta mer giv än tuskaft och slits inte lika fort. Det beror på att kypert har färre ställen där trådar korsar varandra i väven. Inslagstråden går över två trådar och under två trådar, och nästa inslag förskjuts ett steg åt sidan. Resultatet ser ut som ett tyg med diagonala linjer över ytan. Exempel på kypertvävda tyger är jeanstyg (denim) och twill. Kypert har en tydlig avigsida om varpen och inslagstråden är i olika färger. Kypert är tjockare och varmare än tuskaft. Det finns en variant av kypert som kallas korskypert och ofta används i bärsjalar (t ex Storchenwiege). Korskypert har inte så tydlig avigsida som kypert. Fiskbensmönstrat kallas tyg med kypertränder där diagonalriktningen ändras i ränder på tyget. Det ser ut som v:n över ytan.
Satin är ett vävsätt som sällan används till bärsjalar man köper, jag har i alla fall aldrig sett det. Ytan är glansig och ganska hal (av vävsättet) även om tyget har bra diagonalstretch. En nackdel (förutom att tyget är halt) kan vara att trådarna sitter ganska löst och lätt hakar i saker och går sönder.
Jacquard är ett sätt att mönsterväva tyg på en speciell jacquardvävstol. Alla jacquardvävar är dubbelsidiga, den ena sidan är spegelvänd mot den andra, som ett negativ. Det kan man utnyttja så att rätsidan har en färg och avigsidan en annan. Jacquardvävar har ofta bra diagonalstretch och det finns jacquardvävda bärsjalar att köpa (t ex vissa Didymos).
Vilket vävsätt ska man då välj till sin bärsjal? Det går tyvärr inte att svara enkelt på. Kypert och tuskaft är lättast att få tag på i en bra tjocklek och kvalitet. Tjockleken på ett bra bärsjalstyg ska vara tjockare än lakansväv men tunnare än jeanstyg och tjock indisk bomull. Kypert betraktas som bäst, men alla tuskafttyger är inte stumma och alla kyperttyger är inte töjbara... Det är att känna på diagonalstretchen och tjockleken som gäller!
Med elastiska sjalar menas sjalar i elastiska tyger, t ex T-shirttyg, fleece eller liknande. Dessa tyger är inte vävda utan stickas på olika sorters stickmaskiner. Tyget till en elastisk sjal ska gärna vara som tyget i en t-shirt av bra kvalitet. Bomull är vanligast, en del elastisk fiber som lycra/elastan/spandex kan förekomma. Till en långsjal kan man använda microfleece (tunn fleece), men elastiska bärpåsar görs hellre i tjockare fleece. Tänk på att tyget töjer sig, ibland ganska mycket.
Misströsta inte om du inte hittar något tyg att sy en sjal av, eller om du inte har råd att köpa tyg! Sy i stället en sjal av ett gammalt lakan (inte alltför slitet, det ska hålla för ditt barns vikt) och tänk på att det är mycket skönare än ingen sjal alls! Och det är ett billigt och enkelt sätt att prova på att bära i sjal. (Tänk sen på att en sjal i ett bra tyg är ÄNNU bekvämare... Och fortsätt att sy fler och fler och fler sjalar!)
Finns det någon sjalförsäljare nära dig? Många försäljare har återförsäljare och kontaktpersoner runtom i landet, kolla försäljarnas hemsidor. En del sjalförsäljare har även erbjudanden om att hyra/låna en sjal i några veckor mot en peng...
På Sjalbarns forum kan du få kontakt med "sjalambassadörer" som gärna ställer upp och visar sjalar (OBS! de är inte sjalförsäljare). På Sjalbarn och Bärsjalslistan (e-postlista) brukar folk ordna bärsjalsträffar på olika håll i landet, det är enkla träffar där sjalare samlas, pratar sjalar och kanske fikar. Folk har med sina egna sjalar (vilket brukar kunna bli en hel del...). Det är fritt fram att komma dit, klämma, prova och få tips.
Jan Andreas råd om tygval till ringsjalar. ENG
© TW 2005. Texterna och mönstren på denna hemsida får användas och kopieras för privat bruk. För länkade mönster gäller respektive hemsidas regler. Maila BäraNära.