Det finns flera sätt att förklara färglära. Vilket sätt man använder är egentligen inte viktigt för slutresultatet i det här sammanhanget. Jag har valt en modell som utgår från tre färger: rött, gult och blått. Dessa färger kallas grundfärger, eftersom man kan blanda till alla andra färger av dem. Använder man dessutom vitt och svart går alla nyanser att få fram, både ljusa/pastelliga och mörka/smutsiga. (Vitt och svart räknas inte strikt som färger. Vitt är nämligen en blandning av alla färger som reflekteras från en yta. Svart är motsatsen till vitt, det som syns - eller snarare inte syns - när inga färger reflekteras.) För att kunna titta lite närmare på hur alla dessa möjliga färger fungerar med varandra ska vi göra en färgcirkel.
Färgcirkeln är inte komplicerad, och det går utmärkt att hänga med bara genom att läsa om hur den fungerar. Men att göra en färgcirkel själv, med t ex vattenfärger, är en bra övning som hjälper en att förstå hur färger fungerar ihop. Vi börjar med grundfärgerna - rött, gult och blått - och målar in dem i varsin del av en cirkel, så här:
Precis mittemellan grundfärgerna målar vi med en blandning av lika delar grundfärg. Det blir alltså lila mitt emellan rött och blått, grönt mellan blått och gult och orange mellan gult och rött. Nu ser det ut så här:
I mellanrummen som är kvar fyller vi på med färgtoner som går mer och mer mot grundfärgerna ju närmare de kommer. Det kan se ut ungefär så här:
Den här färgcirkeln innehåller inte alla färger, det saknas ljusa och mörka nyanser, dvs inblandning av svart och vitt. Om man blandar mer och mer vitt i färgen blir nyanserna mer och mer pastelliga, och känns också lite svalare. En inblandning av svart ger mörkare, men även varmare, färgtoner. En färgcirkel där färgerna även innehåller olika mycket svart eller vitt kan t ex se ut så här:
Förutom att ljusare färger (med vitt i) upplevs som kallare än mörkare färger (med svart i) kan en färg kännas varm eller kall beroende på nyans. Generellt upplevs blått och färger med blått i som kallare än rött och färger med rött i. Men egentligen är inga färger kalla eller varma, bara kallare eller varmare än omgivande färger. Titta på figurerna nedan. Med olika bakgrund ser ovalen - som har samma färg i båda figurerna - antingen kall eller varm ut. Det är likadant med ljusa och mörka färger. Samma grå nyans kan se ljusgrå ut ihop med en mörkare färg, och mörkgrå ihop med en ljusare. Faktum är att alla färger ser olika ut beroende på vilka färger de omges med. I färgernas värld är allt relativt!
Färger som står nära varandra i färgcirkeln används tillsammans för att få ett harmoniskt helhetsintyck. Vilken del av färgcirkeln man väljer spelar ingen roll, färger som ligger nära varandra ger alltid ett lugnt intryck. Motsatsen gäller också, ju längre det är mellan färgerna i färgcirkeln desto mer intensiv blir effekten. Genom att använda en enda färg men med olika mycket vitt och/eller svart i får man också en harmonisk effekt. Om man kombinerar färger ur en större del av färgcirkeln blir resultatet mer livfullt, men fortfarande harmoniskt. Här är några exempel på harmoniska färgkombinationer:
Ibland känns harmoni och matchande färger tråkigt, man vill få mer liv i det hela. Då kan man lägga till _lite_ av en färg som inte alls hör hemma i färgskalan man valt. Det kallas att lägga till en accentfärg. Man kan naturligtvis även använda svart, vitt eller grått som accentfärger. Accentfärgen får de harmonierande färgerna att se ännu mer enhetliga och matchande ut, samtidigt som bilden förändras från ”tråkig” till ”levande och spännande”. Ofta är det så att en färgkombination med ett par, tre färger som harmonierar med varandra och en accentfärg ger ett trevligt intryck: väl sammanhållet, men varken för tråkigt eller för intensivt.
Accentfärgen får gärna komma tillbaka på ett par ställen, så att det tydligt syns att färgen ska vara där, men nyckelordet är _lite_. För mycket av en avvikande färg gör lätt att helhetsintrycket känns plottrigt, skrikigt, eller bara helt ogenomtänkt.
Färger som står mitt emot varandra i färgcirkeln, t ex rött och grönt, kallas komplementfärger. Komplementfärgerna står så långt från varandra de kan komma i färgcirkeln. Svart och vitt är varandras komplementfärger. När man kombinerar komplementfärger uppstår riktiga färgexplosioner, färgerna ger ett intensivt intryck tillsammans.
I bilden nedan har jag gjort ett par lila/blåröda linjer och lagt dem över olika bakgrunder (färgordningen följer färgcirkeln). Komplementfärgen till lila är gult. Komplementfärgen till blårött är gulgrönt. Lägg märke till att de lila linjerna blir betydligt mer intensiva mot den gula bakgrunden än någon annanstans, medan de rödblå linjerna lyser som starkast mot gulgrönt. Jämför också med den harmoniska effekten av lila eller blåröd bakgrund.
Det är inte bara färgerna avgör hur en färgkombination uppfattas, kontrasten mellan ljusa och mörkare färger spelar också in, liksom proportionerna mellan de olika färgerna. Lite av en avvikande färg uppfattas som en accent, mycket av samma färg som en färgexplosion. En färg som är mycket ljusare eller mörkare än de andra kan uppfattas antingen som en accentfärg eller starkt kontrasterande beroende på hur stor yta den täcker. Titta på bilden ovan, där bakgrunden är ljus lyser de mörka lila linjerna desto starkare.
Färgkombinationer ligger i verkligheten på en flytande skala mellan harmoni - accentfärg - komplementfärg. I slutändan är det ögat och smaken som avgör vad som är snyggt och vad som inte är det. Att kombinera färger påminner mycket om att laga mat - det behövs ofta lite mer salt eller mer peppar. Färgcirkeln använder man för att förstå vad som fattas och hur man kan lägga till det.
Till en bärsjal - som man använder ofta och för det mesta har nära ansiktet - är det bra att välja en färg som framhäver ens egna färger, och inte en färg som gör att man ser ut att vara sjuk. Prova att hålla tyget nära ansiktet, helst i dagsljus. Om du ser blek och glåmig ut passar tyget mindre bra till dina färger. Om ansiktet däremot ser friskt och rosigt ut passar tyget dig bra. Kom ihåg färg-fördomarna, eller rättare sagt glöm dem! Att "inte tycka om en färg" och att "inte passa i en färg" är två olika saker. Tyvärr gäller det även omvänt.
Många gånger är det inte bara en speciell färg man tilltalas av, utan även en speciell effekt, ett speciellt uttryck. Oavsett om dina favoritfärger går i mustiga jordfärger, svalt blått eller glödande orange kan du uppnå samma sorts effekt genom att systematiskt tänka igenom färgvalet och ta färgcirkeln till hjälp. Titta på bilderna nedan. Det är samma effekt du ser, men i olika färgställningar. Färgerna kunde lika gärna ha varit röda eller gula, effekten hade varit ungefär densamma!
När man hittat en färg man vill använda (i ett bra tyg) tänker man över vilken effekt man vill ha – harmoni, komplementfärger, accentfärger, kontraster mellan ljust och mörkt osv.
För att få harmoni i färgvalet väljer man nyanser som ligger nära varandra i färgcirkeln. Rött kombineras kanske med orange (eller blåröda eller rosa nyanser) i kantband och detaljer, eventuella sjalringar är röda. Kontraster mellan ljusare och mörkare färger kan användas för att liva upp det hela, men sparsamt för att behålla det harmoniska intrycket.
Vill man använda sig av en accentfärg tillsammans med de harmoniska förgerna väljer man ut en sådan från en annan del av färgcirkeln och använder den på ett par ställen. Ju längre bort i färgcirkeln accentfärgen ligger (jämfört med de andra färgerna) desto skarpare blir kontrasten. För att dämpa intrycket kan man använda accentfärgen på små ytor, t ex smala kantband, sjalringar och andra detaljer. Ett exempel är en ringsjal av ett tyg med stora svarta och vita rutor, där ringarna är röda och kortänden kantad med ett ganska smalt rött band. För att öka kontrasten använder man mer accentfärg.
För att få färgexplosioner använder man komplementfärger. En ljusgul sjal med breda, rödlila kantband och lila ringar eller en blå långsjal med orange fransar är exempel på riktigt knalliga sjalar, med färger som garanterat syns! Vill man inte ha en jättestark effekt kan man lägga färgerna en bit ifrån varandra. Tänk t ex på regnbågen eller en regnbågsfärgad sjal. Den innehåller "alla" färger - och komplementfärger - men ser harmonisk ut eftersom komplementfärgerna inte ligger precis bredvid varandra. På samma sätt kan man använda gradvisa övergångar mellan färger för att tona ner intrycket, och ändå få liv i helheten.
Med tyg kan det även handla om att välja mönster och textur (yta) på tyget. En sjal i ett matt tyg med blanka kantband i samma färg kan bli riktigt spännande. Ur ett mönstrat tyg kan man välja ut en nyans som man använder till kanter eller andra detaljer. Om mönstret är helt i harmonierande färger kan man pigga upp med en accentfärg på kanterna. För att få variation kan man använda ett stormönstrat tyg till en del av sjalen och småmönstrat eller enfärgat till resten. Ringsjalsringar finns bara att få i vissa färger, så det kan vara bra att utgå från ringarna redan när man väljer tyg.
Världen är full av färginspiration. Favorittröjan eller önskesjalen, kökslampan eller parfymflaskan, skorna eller skötväskan - allt går att imitera. Kanske vill du låta det senaste barnvagnsmodet gå igen i din nya sjal? Eller färgerna i den lånade sommarstugan? Det bästa med att kopiera en färgkombination är att man redan har sett den i verkligheten och vet att man tycker om den.
Tänk bara på att _titta_ ordentligt på nyanserna! Saker har inte alltid de färger man tycker att de borde ha, speciellt inte i naturen. Solen är kanske orangerosa (snarare än gul) ikväll och bergen ÄR blå (trots att träden på bergssidan ÄR gröna). Med det i åtanke kan en höstskog bli till en lila sjal med grått och olivgrönt, och en eftermiddag vid havet ger turkosa, vita och stålgrå nyanser... Låt dig inspireras!
/TW 2005
© TW 2006. Texterna och gratismönstren på denna hemsida får användas och kopieras för privat bruk. För länkade mönster gäller respektive hemsidas regler. Maila BäraNära. Har du fått upp den här sidan utan ramverk? Öppna förstasidan med ramar.